Futurum

Jag har länge varit avundsjuk på mina vänner som kommer från skelleftehamnsområdet. Avundsjukans kärna har huvudsakligen legat i den industriromantik som tillsynes kommer så enkelt för mina vänner som länge levt nära de majestätiska rönnskärsverken (Läs t.ex. Zebs krönika.)

Jag har under en lång tid trott att jag saknat denna praktiska erfarenhet av att under en längre tid vistas nära en livs levande industri. Idag insåg jag dock att jag levt i någon sorts fånig emo-illusion. Efter att i veckan ha spenderat en hel del tid i Byske insåg jag att jag alltid haft Futurum.

Futurum, eller Franke som det nu heter, är ett företag som sedan 1952 gjort köksfläktar. Min mor har jobbat där, min morfar har jobbat där, min mormor har jobbat där och nu jobbar jag på sätt och vis också där.

Alienationsgraden inom Futurum är kanske inte riktigt lika hög som inom rönnskärsverken då man arbetar med en lite mindre abstrakt slutprodukt. Likafullt väcker fabriken i Byske det där industriromantiska fröet inom mig som på samma gång lyckas vara både märkligt upphetsande och ytterst oroande.

Unionen

Ifall någon missat det så har jag klippt mig och skaffat jobb (fast inte i den ordningen.) Ja, det är sant, efter ett drygt år av dåliga frisyrer och arbetslöshet så arbetar jag nu som kringresande massör. Det ädlaste yrket av dem alla.

För att panikboosta min cred som nybakad arbetare tänker jag snarast gå med i facket och därför forskar jag nu i vilket fack bör gå med i. Hittills har mina undersökningar gjort att jag lutar mot att gå med i Unionen. Union är franska och betyder lök, dessutom gillar jag några av de yrken som mina potentiella fack-bröder/systrar har.

Wiener melange

Har du någon gång suttit och druckit kaffe tillsammans med någon som dricker O'boy? Har du som jag någonsin funderat över hur det skulle bli om man blandade kaffe med O'boy för att sedan avfärda det som en tokig och allmänt dålig idé? I det här avgörande vägskälet har dock någon vansinnig människa tänkt "äh, va fan!" och helt enkelt blandat den galnaste kaffegroggen i mannaminne.

På sistone har jag spenderat en oroväckande stor tid i närheten av olika former av kaffeautomater vilket under inga förhållanden brukar leda till en hälsosam tarmflora. Sambandet mellan relativ proximitet till kaffeautomat och degenererandet av det allmänna hälsotillståndet är dock något jag är smärtsamt medveten om. Eftersom jag vanligtvis inte spenderar särskilt mycket tid tillsammans med kaffeautomater har jag (som ett skämt) valt att utveckla en lätt masochistisk tendens att konsumera wiener melange i hemska kvantiteter när jag väl plågar mig själv med automatkaffe.

Vanligtvis brukar inte detta vara något större problem men som sagt har tiden jag och kaffeautomaten tillbringar tillsammans ökat radikalt, detta utan att jag ändrat på mitt självplågande beteende. Naturligtvis är denna situation ohållbar men jag räknar kallt med att mitt tarmsystem kommer mutera till någon sorts multifunktionsmatkvarn, antingen det eller så kommer jag snart behöva dropp.

Vanlig reaktion när man dricker wiener melange