Jag har absolut inga argument som stärker detta påstående utan det är mest en fast övertygelse jag, likt Cato den äldre, gärna delar med mig av.
29.9.09
För övrigt anser jag att Johan Elmander är en sopa
Jag har väldigt få åsikter om sport i största allmänhet men en av de få jag alltid underhåller är att Johan Elmander är en sopa.
Jag har absolut inga argument som stärker detta påstående utan det är mest en fast övertygelse jag, likt Cato den äldre, gärna delar med mig av.
Jag har absolut inga argument som stärker detta påstående utan det är mest en fast övertygelse jag, likt Cato den äldre, gärna delar med mig av.
5.8.09
Debattle
Under sommaren tar svenska politiker sommarlov och ingenting av värde händer i hela landet. Under denna tid har också SVT:s Debatt sommarlov vilket gör att den enda förnedrings-TV man har som substitut är diverse sorgliga ursäkter för tonårs-/medelåldersfylla med tillhörande sång. Men senare i augusti kommer allas vår Axel Gordh Humlesjö tillbaka, denna gång tillsammans med Belinda Olsson. Inför den nya säsongen har jag ett par förslag på hur man skulle kunna utveckla konceptet.
För många år sedan, innan Göran Persson hade dansat bort allt mitt politikerförtroende med en tygko och innan Eminem hade gjort det omöjligt att vara vit och lyssna på hip-hop hade jag redan insett något viktigt. Nämligen att den kanske häftigaste sättet att framföra sina åsikter på är genom improviserade rim.
Kort sagt, mitt koncept heter Debattle och innebär helt enkelt att debatt-konceptet slås ihop med battle-receptet. Jag väntar mig ett samtal från SVT inom en snar framtid.
För många år sedan, innan Göran Persson hade dansat bort allt mitt politikerförtroende med en tygko och innan Eminem hade gjort det omöjligt att vara vit och lyssna på hip-hop hade jag redan insett något viktigt. Nämligen att den kanske häftigaste sättet att framföra sina åsikter på är genom improviserade rim.
Kort sagt, mitt koncept heter Debattle och innebär helt enkelt att debatt-konceptet slås ihop med battle-receptet. Jag väntar mig ett samtal från SVT inom en snar framtid.
27.7.09
Min nya favorittidning
Hemmets veckotidning är min nya favorittidning. Jag har hört att den har allt som jag gillar och lite till, men det struntar jag i.
I det senaste numret berättade t.ex. Tomas Ledin om sångerna, krisen & kärleken, Björn Hellberg hade skrivit en ny rysare och behövde tydligen gråta av sig och dessutom hade någon författat några rader om Michelle Obama (som enligt uppgift är MILF09.) Ja, i det senaste nummret fanns det så mycket att läsa att man kunde skriva att det fanns mycket att läsa hela tre (!) gånger på omslaget. Allt det här goda låg förra veckan för mina fötter, men allt jag kunde bry mig om var korsorden.
"Visst," tänker du, "det där är ett träsk jag aldrig kommer trilla i." Och så tänkte jag också. Men så en dag låg HV (som vi brukare kallar den) där på frukostbordet, och har man väl börjat lösa Humorkryzzet, tänkt "kul" och fortsatt med Hälgekrysset så tar det inte lång tid innan man löser det stora Sommarkrysset och negligerar skvaller om Michelle Obama.
Det här är kanske inte ett regelrätt rop på hjälp eftersom jag anser mig ha kontroll över mitt behov. Jag vill mest bara påminna om att det faktiskt finns människor där ute som inte ens stannar upp för att titta på rubrikerna utan bara river upp tidningen för att njutningslöst lösa ordflätor och rebusar åt lodrätt och vågrätt och som ingen tänker på.
I det senaste numret berättade t.ex. Tomas Ledin om sångerna, krisen & kärleken, Björn Hellberg hade skrivit en ny rysare och behövde tydligen gråta av sig och dessutom hade någon författat några rader om Michelle Obama (som enligt uppgift är MILF09.) Ja, i det senaste nummret fanns det så mycket att läsa att man kunde skriva att det fanns mycket att läsa hela tre (!) gånger på omslaget. Allt det här goda låg förra veckan för mina fötter, men allt jag kunde bry mig om var korsorden.
"Visst," tänker du, "det där är ett träsk jag aldrig kommer trilla i." Och så tänkte jag också. Men så en dag låg HV (som vi brukare kallar den) där på frukostbordet, och har man väl börjat lösa Humorkryzzet, tänkt "kul" och fortsatt med Hälgekrysset så tar det inte lång tid innan man löser det stora Sommarkrysset och negligerar skvaller om Michelle Obama.
Det här är kanske inte ett regelrätt rop på hjälp eftersom jag anser mig ha kontroll över mitt behov. Jag vill mest bara påminna om att det faktiskt finns människor där ute som inte ens stannar upp för att titta på rubrikerna utan bara river upp tidningen för att njutningslöst lösa ordflätor och rebusar åt lodrätt och vågrätt och som ingen tänker på.
19.7.09
Spik i foten
Eftersom jag i regel inte har några lediga händer, bluetooth-headset eller brist på professionalitet när Christer i P3 kör sin spik i foten-tävling tänker jag här skriva av mig lite grann.
För er som inte vet vad spik i foten går ut på så är det i korthet ett moment där bortskämda snorungar ringer in till radio och klagar på att de har möjlighet att jobba. Sedan koras en lycklig vinnare som har sommarens värsta jobb. Här kommer mitt tävlingsbidrag.
Som bekant jobbar jag som massör vilket betyder att mina huvudsakliga arbetsuppgifter består i att ta lugna och harmoniska människor på kroppen. "Oj," tänker ni, "det låter ju inte så farligt." Men det är där ni har fel för ta då i beaktande att jag i princip jämt måste vara insmord i vårdande och skyddande oljor som gör min hud mjuk och gosig så kanske det inte verkar så roligt längre.
Vidare utsätts jag i princip hela tiden för en trivsam variation av människor och lokaler att arbeta med vilket gör att jag i princip aldrig blir uttråkad av mitt arbete. Snacka om otrygg arbetssituation.
Ja, ni kan ju bara föreställa er resten så jag tror jag slutar berätta för ni skulle nog bli alldeles för förskräckta av alla mina hemska arbetsförmåner.
Usch, så mysigt.
För er som inte vet vad spik i foten går ut på så är det i korthet ett moment där bortskämda snorungar ringer in till radio och klagar på att de har möjlighet att jobba. Sedan koras en lycklig vinnare som har sommarens värsta jobb. Här kommer mitt tävlingsbidrag.
Som bekant jobbar jag som massör vilket betyder att mina huvudsakliga arbetsuppgifter består i att ta lugna och harmoniska människor på kroppen. "Oj," tänker ni, "det låter ju inte så farligt." Men det är där ni har fel för ta då i beaktande att jag i princip jämt måste vara insmord i vårdande och skyddande oljor som gör min hud mjuk och gosig så kanske det inte verkar så roligt längre.
Vidare utsätts jag i princip hela tiden för en trivsam variation av människor och lokaler att arbeta med vilket gör att jag i princip aldrig blir uttråkad av mitt arbete. Snacka om otrygg arbetssituation.
Ja, ni kan ju bara föreställa er resten så jag tror jag slutar berätta för ni skulle nog bli alldeles för förskräckta av alla mina hemska arbetsförmåner.
Usch, så mysigt.12.7.09
Livet på landet är dekadent och depraverat
Innan jag blev en framgångsrik modébloggerska jobbade jag som vissa kanske vet som tidningsbud. Det var ett tufft liv fyllt av trycksvärta, fortkörning och äldre män som inte hade haft en erektion sedan 1973. Under denna tid fick jag ett helt annat förhållande till en mängd olika tokiga tidningar och människorna som läser dem. En av dessa tidningar var Land.
Tidningen Land är ett lantbruksmagasin som ges ut ungefär en gång i veckan och som, inte helt olikt tidningen Nysågat, har en lite annorlunda världssyn än den jag prenumererar på. I Land hittar man allt från det senaste skvallret om Eskil Erlandsson, självklara relationsråd och August och Lotta.
När jag idag bläddrar igenom tidningen har jag svårt att förstå hur en tidning om lantbruk kan ägna ett sådant stort utrymme åt relationer och kontaktannonser. Har man ens tid med sånt tjafs om man driver lantbruk? Att sedan numret till kvinnofridslinjen och röda korset finns på samma uppslag ser jag som en naturlig följd.
August och Lotta är en svensk tecknad serie som skapades 1928, dog 1954 och sedan dess varje vecka publicerats i Land som en levande död relik av dålig smak. Kort sagt kan man säga att serien är ett klassiskt relationsdrama som får Åsa-Nisse att framstå som en kvinnokämpe och som det inte finns någon som helst anledning till att den tagit sig till den här sidan årtusendet.
Slutsatsen kan ju naturligtvis inte bli någon annan än att livet på landet är dekadent och depraverat, och då har jag inte ens nämnt tidningen Travronden.
Tidningen Land är ett lantbruksmagasin som ges ut ungefär en gång i veckan och som, inte helt olikt tidningen Nysågat, har en lite annorlunda världssyn än den jag prenumererar på. I Land hittar man allt från det senaste skvallret om Eskil Erlandsson, självklara relationsråd och August och Lotta.
När jag idag bläddrar igenom tidningen har jag svårt att förstå hur en tidning om lantbruk kan ägna ett sådant stort utrymme åt relationer och kontaktannonser. Har man ens tid med sånt tjafs om man driver lantbruk? Att sedan numret till kvinnofridslinjen och röda korset finns på samma uppslag ser jag som en naturlig följd.
August och Lotta är en svensk tecknad serie som skapades 1928, dog 1954 och sedan dess varje vecka publicerats i Land som en levande död relik av dålig smak. Kort sagt kan man säga att serien är ett klassiskt relationsdrama som får Åsa-Nisse att framstå som en kvinnokämpe och som det inte finns någon som helst anledning till att den tagit sig till den här sidan årtusendet.
Slutsatsen kan ju naturligtvis inte bli någon annan än att livet på landet är dekadent och depraverat, och då har jag inte ens nämnt tidningen Travronden.
7.7.09
Shake that
För några år sedan när Eminem släppte sin samlingskiva Curtain Call skickade han som en sorts bonus med två av de kanske löjligaste låtarna Vanilla Ice aldrig gjorde. Den första låten heter FACK och är troligtvis den roligaste låt om sperma som en 16-årig grottpojke någonsin hört.
Den andra låten heter Shake that och har potentialen att vara något av det stolligaste som någonsin gjorts. Eminem har sällskap av en Nate Dogg i högform som utan att blinka kläcker ur sig såna odödliga rader som "I like good pussy and I like good trees," "I get more ass than a toilet seat" och den subtila Martin Luther King-hyllningen "I've been to the motherfucking mountaintop." Som oftast med Eminems låtar lyckas även denna vara enormt tragiskt på ett trollbindande sätt. Shake that är tekniskt sett oerhört nära att vara en perfekt hiphop-låt men fallerar i fråga om innehåll. Som den allra mesta hiphop gör. På så sätt ser jag låten som en sorts epitom över den komersiella hiphopens historia av musikalisk tragik (det finns tusentals bättre exempel på detta men jag gillar det här exemplet.)
Jag håller nu på att höra igenom Eminems nya alster Relapse och kan efter två genomlyssningar konstatera att alla utom två spår fyller mig med samma sorgliga känsla. Bitterljuvt.
Den andra låten heter Shake that och har potentialen att vara något av det stolligaste som någonsin gjorts. Eminem har sällskap av en Nate Dogg i högform som utan att blinka kläcker ur sig såna odödliga rader som "I like good pussy and I like good trees," "I get more ass than a toilet seat" och den subtila Martin Luther King-hyllningen "I've been to the motherfucking mountaintop." Som oftast med Eminems låtar lyckas även denna vara enormt tragiskt på ett trollbindande sätt. Shake that är tekniskt sett oerhört nära att vara en perfekt hiphop-låt men fallerar i fråga om innehåll. Som den allra mesta hiphop gör. På så sätt ser jag låten som en sorts epitom över den komersiella hiphopens historia av musikalisk tragik (det finns tusentals bättre exempel på detta men jag gillar det här exemplet.)
Jag håller nu på att höra igenom Eminems nya alster Relapse och kan efter två genomlyssningar konstatera att alla utom två spår fyller mig med samma sorgliga känsla. Bitterljuvt.
4.7.09
Tillfälligheternas spel
De säger att finanskrisen allra mest drabbar dem som redan har det svårt, men det här är ju självklart en löjlig lögn. T.ex. har jag hört att många kända modebloggare måste köpa kläder på second hand och sluta slänga sig med fåniga franska uttryck. Men det kanske allra mest slående exemplet är Tomas Ledin som inte längre har råd att betala sina egna efterfester.
Ja, det är sant (det är sant.) Tomas Ledin har i sommar bett människor att maila in efterfestförslag för hans betänkande som han senare eventuellt kan krascha. I denna proposition skall sådana punkter som eventuellt tema, tänkt spritmängd mellan 1-10 och möjlighet att scora med en 36-årig tvåbarnsmamma mellan 1-10 finnas med. Allt för att Ledin så lätt som möjligt ska kunna avgöra vilken efterfest som har potential att ge bäst utdelning
I går hade turen kommit till mitt eget Skellefteå att hemsökas av Ledin och hans grupp av sorgliga äldre män för en spelning av, vad jag antar är, dålig musikalisk kvalitet. Självklart skulle det också efterfestas och solen sken i detta fall på Bobby från Burträsk och hans stugfest på Skellefteå Camping. Festen beskrivs därefter som kort men intensiv, vilket kanske är att förvänta sig av en man som uppnått Ledins respektabla ålder av 83 år.
Ledin frågar Bobby var spriten är.
Ja, det är sant (det är sant.) Tomas Ledin har i sommar bett människor att maila in efterfestförslag för hans betänkande som han senare eventuellt kan krascha. I denna proposition skall sådana punkter som eventuellt tema, tänkt spritmängd mellan 1-10 och möjlighet att scora med en 36-årig tvåbarnsmamma mellan 1-10 finnas med. Allt för att Ledin så lätt som möjligt ska kunna avgöra vilken efterfest som har potential att ge bäst utdelning
I går hade turen kommit till mitt eget Skellefteå att hemsökas av Ledin och hans grupp av sorgliga äldre män för en spelning av, vad jag antar är, dålig musikalisk kvalitet. Självklart skulle det också efterfestas och solen sken i detta fall på Bobby från Burträsk och hans stugfest på Skellefteå Camping. Festen beskrivs därefter som kort men intensiv, vilket kanske är att förvänta sig av en man som uppnått Ledins respektabla ålder av 83 år.
Ledin frågar Bobby var spriten är.Ärligt talat är jag lite bitter att Ledin inte valde mitt efterfestförslag där vi skulle ha suttit och diskuterat hur jag kunde alla hans låttexter när jag var liten och nu mest bara vill kissa på hans läderjacka. Det hade kanske inte blivit den klassiska efterfest som Bobbys sådan verkar ha varit men jag tror att vi båda hade gått rikare (själsligt) från det mötet. Men nu valde Ledin att tokdricka upp all Lapin Kulta och naila en 40-årig hästtjej från lycksele på Bobbys fest. Och jag måste respektera hans val, men det känns ju inte riktigt som att det var ett livsförändrande val Tomas.
2.7.09
P3 Nyheter
Eftersom lugna favoriter ger mig kväljningar lyssnar jag helst på P1 om jag mot förmodan lyssnar på radio. Problemet med mitt radiolyssnande är att jag i regel måste umgås med främlingar i relativ tystnad när jag lyssnar på radio. P1 gör sig inte bäst i en tryckande tystnad. P3 erbjuder dock den överlägset bästa blandningen av glorifierade modebloggare, trendig musik och framförallt hippa nyheter. Därför lyssnar jag oftast på P3.
P3:s nyheter överglänser utan tvekan de flesta avsnitt av den legendariska felsatsningen TV3-nyheter. De drar sig aldrig för att prata om 39-åriga tjejer och killar, jobbiga opassande ordvitsar eller för att kalla pengar för stålar. Huvudsaken är att det hela är oerhört hippt, fräscht och rätt, in absurdum. Det är på inget sätt häftigt att i nyhetssammanhang medvetet definiera ett visst antal människor som "en massa folk."
För övrigt kan jag tipsa om gårdagens intervju med allas vår tokmuff Niklas Wykman (ungefär kring 03.00). Det kan vara det roligaste jag hört sedan Miss South Carolina.
I andra P3-relaterade nyheter så undrar jag hur det kommer sig att de flesta (tre) av alla de kända finlandssvenskar jag vet om har rakat huvud?
Patti Hansén, Mark Levengood och Markoolio.
Tre rakade finnar.
P3:s nyheter överglänser utan tvekan de flesta avsnitt av den legendariska felsatsningen TV3-nyheter. De drar sig aldrig för att prata om 39-åriga tjejer och killar, jobbiga opassande ordvitsar eller för att kalla pengar för stålar. Huvudsaken är att det hela är oerhört hippt, fräscht och rätt, in absurdum. Det är på inget sätt häftigt att i nyhetssammanhang medvetet definiera ett visst antal människor som "en massa folk."
För övrigt kan jag tipsa om gårdagens intervju med allas vår tokmuff Niklas Wykman (ungefär kring 03.00). Det kan vara det roligaste jag hört sedan Miss South Carolina.
I andra P3-relaterade nyheter så undrar jag hur det kommer sig att de flesta (tre) av alla de kända finlandssvenskar jag vet om har rakat huvud?
Patti Hansén, Mark Levengood och Markoolio.Tre rakade finnar.
23.6.09
Julamannen
Jula är ett oerhört ointressant företag som specialiserat sig på att sälja två påsar Ahlgrens bilar för 24,50:- till män i medelåldern. Jula är dock inte helt utan intresse då de nämligen har en av reklamvärlden mest spännande figurer med i deras reklam. Jag talar naturligtvis om Julamannen.Vem är han, denne stilige djävul? Ibland är han fet ibland är han ful men allt som oftast ser han ut som en av de mest generiska männen på jorden. Julamannen klär sig uteslutande i kläder som Jula säljer och han njuter i kopiösa mängder medan han gör det (har på sig kläder som Jula säljer alltså.) Det spelar ingen roll var du skulle råka se honom han går alltid klädd i Jula. Om du så skulle överraska honom med att dra undan täcket för honom en söndagsmorgon så garanterar jag att han skulle ligga där och nojsa i sin Blue Wear-flannelskjorta och tvådelade underställ. Han är den ultimata
reklampelaren.Nu tror jag ju inte att sanningen bakom Julamannens uppkomst är såpass spännande att han verkligen skulle vara någon typ av eldsjäl som verkligen brinner för arbetskläder och Ahlgrens bilar. Nej, sanningen ligger nog närmre "- Vi frågade Berra nere på lagret, han sa ja och så har det rullat på." Men bilden av sig själv som denne man lyckas projicera ut spricker aldrig någonsin i fasaden, utåt sett är och förblir han Julamannen.
20.6.09
Futurum
Jag har länge varit avundsjuk på mina vänner som kommer från skelleftehamnsområdet. Avundsjukans kärna har huvudsakligen legat i den industriromantik som tillsynes kommer så enkelt för mina vänner som länge levt nära de majestätiska rönnskärsverken (Läs t.ex. Zebs krönika.)
Jag har under en lång tid trott att jag saknat denna praktiska erfarenhet av att under en längre tid vistas nära en livs levande industri. Idag insåg jag dock att jag levt i någon sorts fånig emo-illusion. Efter att i veckan ha spenderat en hel del tid i Byske insåg jag att jag alltid haft Futurum.
Jag har under en lång tid trott att jag saknat denna praktiska erfarenhet av att under en längre tid vistas nära en livs levande industri. Idag insåg jag dock att jag levt i någon sorts fånig emo-illusion. Efter att i veckan ha spenderat en hel del tid i Byske insåg jag att jag alltid haft Futurum.
Futurum, eller Franke som det nu heter, är ett företag som sedan 1952 gjort köksfläktar. Min mor har jobbat där, min morfar har jobbat där, min mormor har jobbat där och nu jobbar jag på sätt och vis också där.
Alienationsgraden inom Futurum är kanske inte riktigt lika hög som inom rönnskärsverken då man arbetar med en lite mindre abstrakt slutprodukt. Likafullt väcker fabriken i Byske det där industriromantiska fröet inom mig som på samma gång lyckas vara både märkligt upphetsande och ytterst oroande.
Alienationsgraden inom Futurum är kanske inte riktigt lika hög som inom rönnskärsverken då man arbetar med en lite mindre abstrakt slutprodukt. Likafullt väcker fabriken i Byske det där industriromantiska fröet inom mig som på samma gång lyckas vara både märkligt upphetsande och ytterst oroande.
17.6.09
Unionen
Ifall någon missat det så har jag klippt mig och skaffat jobb (fast inte i den ordningen.) Ja, det är sant, efter ett drygt år av dåliga frisyrer och arbetslöshet så arbetar jag nu som kringresande massör. Det ädlaste yrket av dem alla.
För att panikboosta min cred som nybakad arbetare tänker jag snarast gå med i facket och därför forskar jag nu i vilket fack bör gå med i. Hittills har mina undersökningar gjort att jag lutar mot att gå med i Unionen. Union är franska och betyder lök, dessutom gillar jag några av de yrken som mina potentiella fack-bröder/systrar har.
För att panikboosta min cred som nybakad arbetare tänker jag snarast gå med i facket och därför forskar jag nu i vilket fack bör gå med i. Hittills har mina undersökningar gjort att jag lutar mot att gå med i Unionen. Union är franska och betyder lök, dessutom gillar jag några av de yrken som mina potentiella fack-bröder/systrar har.
15.6.09
Wiener melange
Har du någon gång suttit och druckit kaffe tillsammans med någon som dricker O'boy? Har du som jag någonsin funderat över hur det skulle bli om man blandade kaffe med O'boy för att sedan avfärda det som en tokig och allmänt dålig idé? I det här avgörande vägskälet har dock någon vansinnig människa tänkt "äh, va fan!" och helt enkelt blandat den galnaste kaffegroggen i mannaminne.
På sistone har jag spenderat en oroväckande stor tid i närheten av olika former av kaffeautomater vilket under inga förhållanden brukar leda till en hälsosam tarmflora. Sambandet mellan relativ proximitet till kaffeautomat och degenererandet av det allmänna hälsotillståndet är dock något jag är smärtsamt medveten om. Eftersom jag vanligtvis inte spenderar särskilt mycket tid tillsammans med kaffeautomater har jag (som ett skämt) valt att utveckla en lätt masochistisk tendens att konsumera wiener melange i hemska kvantiteter när jag väl plågar mig själv med automatkaffe.
Vanligtvis brukar inte detta vara något större problem men som sagt har tiden jag och kaffeautomaten tillbringar tillsammans ökat radikalt, detta utan att jag ändrat på mitt självplågande beteende. Naturligtvis är denna situation ohållbar men jag räknar kallt med att mitt tarmsystem kommer mutera till någon sorts multifunktionsmatkvarn, antingen det eller så kommer jag snart behöva dropp.
Vanlig reaktion när man dricker wiener melange
På sistone har jag spenderat en oroväckande stor tid i närheten av olika former av kaffeautomater vilket under inga förhållanden brukar leda till en hälsosam tarmflora. Sambandet mellan relativ proximitet till kaffeautomat och degenererandet av det allmänna hälsotillståndet är dock något jag är smärtsamt medveten om. Eftersom jag vanligtvis inte spenderar särskilt mycket tid tillsammans med kaffeautomater har jag (som ett skämt) valt att utveckla en lätt masochistisk tendens att konsumera wiener melange i hemska kvantiteter när jag väl plågar mig själv med automatkaffe.
Vanligtvis brukar inte detta vara något större problem men som sagt har tiden jag och kaffeautomaten tillbringar tillsammans ökat radikalt, detta utan att jag ändrat på mitt självplågande beteende. Naturligtvis är denna situation ohållbar men jag räknar kallt med att mitt tarmsystem kommer mutera till någon sorts multifunktionsmatkvarn, antingen det eller så kommer jag snart behöva dropp.
Vanlig reaktion när man dricker wiener melange12.6.09
Erik de la Reguera
Jag tycker att DN:s sydamerikakorrespondent Erik de la Reguera är en fantastiskt människa. Inte nog med att han lyckas rapportera om alla sydamerikas nyheter, han lyckas också ofelbart med att se ut som en get.
Jag har allvarligt talat aldrig sett en människa lyckas så bra med någonting på samma sätt som Erik excellerar i att se ut som en get. Det är dock något väldigt trivsamt med honom och jag tänker mig att han skulle vara en utmärkt sagoläsare. Detta antagande baserar jag främst på att jag lever under föreställningen att Erik liksom bräker fram allt han säger, vilket ju skulle kunna vara ganska trevligt.
Rent specifikt tänker jag att den ultimata sagomatchningen för Erik skulle vara Petter och hans 4 getter. Jag vill tro att kombinationen av Eriks bräkande berättande och getaktiga utseende skulle garantera ett framförande av episka proportioner.
Jag har allvarligt talat aldrig sett en människa lyckas så bra med någonting på samma sätt som Erik excellerar i att se ut som en get. Det är dock något väldigt trivsamt med honom och jag tänker mig att han skulle vara en utmärkt sagoläsare. Detta antagande baserar jag främst på att jag lever under föreställningen att Erik liksom bräker fram allt han säger, vilket ju skulle kunna vara ganska trevligt.
Rent specifikt tänker jag att den ultimata sagomatchningen för Erik skulle vara Petter och hans 4 getter. Jag vill tro att kombinationen av Eriks bräkande berättande och getaktiga utseende skulle garantera ett framförande av episka proportioner.
10.6.09
Vuxenpoäng
Idag har jag gjort i princip allt som en samhällsnyttig vuxen människa ska göra.
Vaknat pigg och utvilad. Klivit upp vid väckarklockans andra signal. Duschat. Ätit gröt. Kört bil. Glömt saker. Varit i tid. Klappat hundar. Jobbat. Tagit betalt. Improviserat. Väntat. Druckit kaffe. Läst tidningen. Förflyttat mig. Parkerat. Småpratat. Organiserat. Druckit te. Analyserat. Ätit nyttigt. Haft ärenden på banken. Tagit i hand och hälsat. Oroat mig för parkeringsvakter. Blivit klar. Kört för fort. Kört lagom fort. Tankat. Betalat. Tittat på whisky. Köpt öl. Hämtat ut postpaket. Impulshandlat Skogaholmslimpa. Fått post. Packat upp. Motionerat. Tvättat. Ätit hemgjord pizza med bestick. Druckit vatten. Sett TV efter maten. Slappnat av. Druckit öl.
Nu behöver jag egentligen bara börja pensionsspara och gå och lägga mig tidigt så är min samlingen komplett.
Vaknat pigg och utvilad. Klivit upp vid väckarklockans andra signal. Duschat. Ätit gröt. Kört bil. Glömt saker. Varit i tid. Klappat hundar. Jobbat. Tagit betalt. Improviserat. Väntat. Druckit kaffe. Läst tidningen. Förflyttat mig. Parkerat. Småpratat. Organiserat. Druckit te. Analyserat. Ätit nyttigt. Haft ärenden på banken. Tagit i hand och hälsat. Oroat mig för parkeringsvakter. Blivit klar. Kört för fort. Kört lagom fort. Tankat. Betalat. Tittat på whisky. Köpt öl. Hämtat ut postpaket. Impulshandlat Skogaholmslimpa. Fått post. Packat upp. Motionerat. Tvättat. Ätit hemgjord pizza med bestick. Druckit vatten. Sett TV efter maten. Slappnat av. Druckit öl.
Nu behöver jag egentligen bara börja pensionsspara och gå och lägga mig tidigt så är min samlingen komplett.
7.6.09
Billigt och bra
I en galax inte så långt borta, på ökenplaneten Tatooine bor ett monster. Denna best består till hundra procent av sladdrig gammal hud, har en rancor i källaren och äter grodor. Monstret heter Marit the hutt.
Uppdaterad:
Jag tänkte klippa ihop Anna Maria Corrazza Bildt med Medusa men sen insåg jag att hon är ju roligare (hemskare) som hon är.
Uppdaterad:
Jag tänkte klippa ihop Anna Maria Corrazza Bildt med Medusa men sen insåg jag att hon är ju roligare (hemskare) som hon är.
Evangelikala Fikastollar
Mina föräldrar är mer eller mindre frivilligt med i en organisation vars huvudsakliga syften verkar vara att regelbundet få deras medlemmar att baka saker mot deras vilja och att få dem att må illa över organisationens alla tokiga åsikter.
Igårkväll bankade kakleviatanen än en gång på vår dörr och krävde sin tribut. Ur min outsägliga godhet tog jag på mig att tillfredsställa bestens hunger och började genast baka. Varje chans att förgifta ett odjur bör tas tillvara på så jag sparade varken på transfetter, mikrovågor eller raffinerat socker.
Skulle ni där hemma ha ett behov av att förgifta ett monster får ni gärna följa detta recept:
Kaka
4 dl vitt socker eller någon annan form av hemskt sötningsmedel
1 ägg
100 g smält (i mikrovågsugn) margarin (gärna något horribelt i stil med Becel)
3 dl mjölk
8 dl vetemjöl
4 tsk bakpulver
4tsk vanilinsocker
Fyllning - breds över kakan innan gräddning
200 g smält (i mikrovågsugn) margarin (gärna något horribelt i stil med Becel)
2 dl vitt socker eller någon annan form av hemskt sötningsmedel
4 tsk kakao eller äcklig kakaoersättning
3 dl havregryn eller grus
Grädda i 175 grader tills kanterna släpper från plåten
Igårkväll bankade kakleviatanen än en gång på vår dörr och krävde sin tribut. Ur min outsägliga godhet tog jag på mig att tillfredsställa bestens hunger och började genast baka. Varje chans att förgifta ett odjur bör tas tillvara på så jag sparade varken på transfetter, mikrovågor eller raffinerat socker.
Skulle ni där hemma ha ett behov av att förgifta ett monster får ni gärna följa detta recept:
Kaka
4 dl vitt socker eller någon annan form av hemskt sötningsmedel
1 ägg
100 g smält (i mikrovågsugn) margarin (gärna något horribelt i stil med Becel)
3 dl mjölk
8 dl vetemjöl
4 tsk bakpulver
4tsk vanilinsocker
Fyllning - breds över kakan innan gräddning
200 g smält (i mikrovågsugn) margarin (gärna något horribelt i stil med Becel)
2 dl vitt socker eller någon annan form av hemskt sötningsmedel
4 tsk kakao eller äcklig kakaoersättning
3 dl havregryn eller grus
Grädda i 175 grader tills kanterna släpper från plåten
5.6.09
Morning Glory
Mina frukostvanor är starkt skiftande i kvalitet och pendlar mellan att vara helt excellenta till att kunna tävla med en 33-årig crackmissbrukares frukost i grenen total avsaknad av näringsvärde.
En stadigt dålig frukost inleds alltid med blaskigt kaffe (jag blir dödssjuk av blaskigt kaffe) och en rejäl gnutta ångest. Kaffet sveps och ångesten gnager jag på under en längre stund innan suget efter tyngre grejer gör sig påmint. När man befinner sig i ett blaskigt kafferus och rädsla och förakt är de enda känslotillstånd som kommer naturligt är helfabrikat en sargad själs bästa vän.
Bland helfabrikaten är pyttipanna kungen i djungeln. Det finns helt enkelt ingen annan färdiglagad maträtt som bättre matchar en sinnesstämning som helst betecknas som krossade rester bakom pannan. Som bekant blir man ju det man äter och det är kanske det som gör oss till ännu en generation av permanent invalidiserade och misslyckade sökare. Samtidigt är det kanske också den insikten som gör att man faktiskt skalar den egenodlade potatisen och slaktar gårdens gris.
Pyttipanna med crack på sidan.
En stadigt dålig frukost inleds alltid med blaskigt kaffe (jag blir dödssjuk av blaskigt kaffe) och en rejäl gnutta ångest. Kaffet sveps och ångesten gnager jag på under en längre stund innan suget efter tyngre grejer gör sig påmint. När man befinner sig i ett blaskigt kafferus och rädsla och förakt är de enda känslotillstånd som kommer naturligt är helfabrikat en sargad själs bästa vän.
Bland helfabrikaten är pyttipanna kungen i djungeln. Det finns helt enkelt ingen annan färdiglagad maträtt som bättre matchar en sinnesstämning som helst betecknas som krossade rester bakom pannan. Som bekant blir man ju det man äter och det är kanske det som gör oss till ännu en generation av permanent invalidiserade och misslyckade sökare. Samtidigt är det kanske också den insikten som gör att man faktiskt skalar den egenodlade potatisen och slaktar gårdens gris.
Pyttipanna med crack på sidan.1.6.09
Vuxna män gör saker tillsammans
Det här med grova nidbilder och hemska stereotyper är ju ganska roligt så jag fortsätter på det spåret ett tag till.
Allvarligt talat, det finns mycket att säga om män och intimitet, inte mycket av det är bra. Män tiger istället för att prata, dricker istället för att tänka och tycker på allvar att fotbolls VM är världen bästa idé. Det säger ju sig självt att detta knappast är en bra grogrund för intimitet män emellan. Ändå händer det ju ibland att några killar uppnår ett stadium av "jag är OK, du är OK" i Thomas A Harris mening.
Den kanske enskilt vanligaste vägen för män världen över att ta sin relation till denna nivå är genom ett ömsesidigt utbyte av svordomar. Det finns få saker som cementerar en relation mellan män så bra som ett kort, koncist och medhållande utbyte av svordomar. Det är helt enkelt en subtil bekräftelse på att de båda har ungefär samma jämnjävliga uppfattning om ingenting särskilt.
Ungefär så här kan det låta:
(Tystnad)
- Ja, jäklar.
- Jo. Fy helvete.
(Tystnad)
Jag är OK, du är OK.
Allvarligt talat, det finns mycket att säga om män och intimitet, inte mycket av det är bra. Män tiger istället för att prata, dricker istället för att tänka och tycker på allvar att fotbolls VM är världen bästa idé. Det säger ju sig självt att detta knappast är en bra grogrund för intimitet män emellan. Ändå händer det ju ibland att några killar uppnår ett stadium av "jag är OK, du är OK" i Thomas A Harris mening.Den kanske enskilt vanligaste vägen för män världen över att ta sin relation till denna nivå är genom ett ömsesidigt utbyte av svordomar. Det finns få saker som cementerar en relation mellan män så bra som ett kort, koncist och medhållande utbyte av svordomar. Det är helt enkelt en subtil bekräftelse på att de båda har ungefär samma jämnjävliga uppfattning om ingenting särskilt.
Ungefär så här kan det låta:
(Tystnad)
- Ja, jäklar.
- Jo. Fy helvete.
(Tystnad)
Jag är OK, du är OK.
30.5.09
Trafiksamhörighet
Jag är nog den enda tjugoåring jag vet som fortfarande tycker att det är lite koolt att köra moped och dessutom faktiskt gör det regelbundet. Jag hyser dock inga illusioner om att andra ska dela denna uppfattning och jag har full förståelse för dem som tycker att mopedister är en cancersvulst på vägarna. Igår när jag var ute och puttrade träffade jag dock någon som jag tror ser sig själv som en sann vän av motordriven trafik världen över.
Strax utanför Kåge svänger en stor timmerbil upp bakom mig. Vana mopedister är medvetna om att långa, stora, tunga fordon inte är de roligaste fortskaffningsmedlen att bli omkörd av. Lägg därtill en hårt förvärvad kunskap om att yrkeschaufförer ligger ganska högt upp på listan över frekvent onödigt farliga omkörningar. Tveklöst tyckte jag att timmerbilens närvaro var lite jobbig.
Jag kommer snabbt till beslutet att det bästa sättet att hantera situationen är att bara låta det hela ske så jag saktar ner och håller kraftigt in mot väggrenen. Den stora lastbilen gör absolut ingen ansats till omkörning, så jag gasar upp igen. Efter ett tag börjar dock lastbilen panikartat blinka med alla tokiga lyktor den har, ett klart budskap om att något är åt skogen fel. Jag gör en snabb kontroll av allt det eventuella djävulskap jag själv skulle kunna ställt till och kammar noll. Inget jag har gjort i alla fall. Jag skannar vägen efter skrymmande döda/levande djur och får inte heller här någon lön för mödan. Vad är denna skogstokiga truckers problem?
Jag avslutar den högersväng jag nu påbörjat och ser i sidospegeln hur timmerbilen lugnt seglar förbi på vägen jag just lämnat och känner lättnad över att bli av med den. Runt hörnet på vägen jag nu trafikerar glider en polismotorcykel fram och blickar misstänksamt mot mig. Annat än det sedvanliga obehaget jag känner inför människor med vapen och bristfällig utbildning känner jag mig helt lugn. Min moped är kanske den mest klanderfria maskinen av sitt slag i länet och dessutom kör jag som en gammal människa på väg till något viktigt, mig har snuten inte ett skit på. Det inser självklart också grisen och kör vidare.
Jag börjar nu misstänka att lastbilsföraren trodde jag körde trimmat och att han helt enkelt ville råda mig att ta det lite lugnt de närmsta tvåhundra metrarna. Truckerns tidigare blinkningar faller i ett helt nytt ljus och jag känner att det är ganska skönt att ha en stor och stark vän på vägen, även om man inte gjort något fel.
Ungefär så här ser jag ut när jag kör moped.
Strax utanför Kåge svänger en stor timmerbil upp bakom mig. Vana mopedister är medvetna om att långa, stora, tunga fordon inte är de roligaste fortskaffningsmedlen att bli omkörd av. Lägg därtill en hårt förvärvad kunskap om att yrkeschaufförer ligger ganska högt upp på listan över frekvent onödigt farliga omkörningar. Tveklöst tyckte jag att timmerbilens närvaro var lite jobbig.
Jag kommer snabbt till beslutet att det bästa sättet att hantera situationen är att bara låta det hela ske så jag saktar ner och håller kraftigt in mot väggrenen. Den stora lastbilen gör absolut ingen ansats till omkörning, så jag gasar upp igen. Efter ett tag börjar dock lastbilen panikartat blinka med alla tokiga lyktor den har, ett klart budskap om att något är åt skogen fel. Jag gör en snabb kontroll av allt det eventuella djävulskap jag själv skulle kunna ställt till och kammar noll. Inget jag har gjort i alla fall. Jag skannar vägen efter skrymmande döda/levande djur och får inte heller här någon lön för mödan. Vad är denna skogstokiga truckers problem?
Jag avslutar den högersväng jag nu påbörjat och ser i sidospegeln hur timmerbilen lugnt seglar förbi på vägen jag just lämnat och känner lättnad över att bli av med den. Runt hörnet på vägen jag nu trafikerar glider en polismotorcykel fram och blickar misstänksamt mot mig. Annat än det sedvanliga obehaget jag känner inför människor med vapen och bristfällig utbildning känner jag mig helt lugn. Min moped är kanske den mest klanderfria maskinen av sitt slag i länet och dessutom kör jag som en gammal människa på väg till något viktigt, mig har snuten inte ett skit på. Det inser självklart också grisen och kör vidare.
Jag börjar nu misstänka att lastbilsföraren trodde jag körde trimmat och att han helt enkelt ville råda mig att ta det lite lugnt de närmsta tvåhundra metrarna. Truckerns tidigare blinkningar faller i ett helt nytt ljus och jag känner att det är ganska skönt att ha en stor och stark vän på vägen, även om man inte gjort något fel.
Ungefär så här ser jag ut när jag kör moped.28.5.09
Lowrider
CD-spelaren i min familjs bil är trasig. Eller trasig och trasig, den bitchar mest bara. Den självklara följden av detta blir ju att man tvingas köra bil utan hiphop vilket är jämförbart med att spendera tid med ett ruttnande djur. Stötande och lätt perverst.
Kurvorna blir hackiga utan ett flytande flow, accelerationen blir snigelaktig utan ett tungt beat och det är stört omöjligt att göra en omkörning när man inte tvångsmässigt objektifierar kvinnor på 200 ord per minut. Det är helt enkelt inte roligt.
Tror du att Xzibit lyssnar på P3 i den här?
Kurvorna blir hackiga utan ett flytande flow, accelerationen blir snigelaktig utan ett tungt beat och det är stört omöjligt att göra en omkörning när man inte tvångsmässigt objektifierar kvinnor på 200 ord per minut. Det är helt enkelt inte roligt.
Tror du att Xzibit lyssnar på P3 i den här? 26.5.09
Oh Silvia
I månadens (maj) nummer av tidningen Buffé är drottning Silvia intervjuad. I intervjun talar hon huvudsakligen om World Childhood Foundation och hur bra ICA är. Självklart har jag svårt för att ta det hela på allvar.
Jag vet inte om det är att texten saknar Silvias släpigt tyska accent eller om det helt enkel är det som faktiskt står som gör att jag blir helt olustig till mods. Avgör själva, och jag föreslår att man omväxlande läser med en tysk accent för att uppleva skillnaden:
"- Jag vill verkligen tacka ICAs kunder och ICA föra allt stöd de gett Childhood. ICA har gjort många fantastiskt bra insatser; jag minns julbrödet och papperskassarna, Peter Jöbacks julskiva och de underbara reklamfilmerna för Childhood som togs fram i julkampanjen som bidrog med dryg sju miljoner kronor."
Som en sorts bonus ger jag er också 3 snabba frågor med drottning Silvia:
"Storbutik eller närbutiken?
- Det beror på inköpslistan.
Snabbmat eller långkok?
- Varken eller. Bra råvaror är det viktigaste, då kan man laga mycket gott väldigt enkelt.
Bjuda på mat eller bli bjuden själv?
- Det är väldigt trevligt att bli bjuden av min man."
Jag vet inte om det är att texten saknar Silvias släpigt tyska accent eller om det helt enkel är det som faktiskt står som gör att jag blir helt olustig till mods. Avgör själva, och jag föreslår att man omväxlande läser med en tysk accent för att uppleva skillnaden:
"- Jag vill verkligen tacka ICAs kunder och ICA föra allt stöd de gett Childhood. ICA har gjort många fantastiskt bra insatser; jag minns julbrödet och papperskassarna, Peter Jöbacks julskiva och de underbara reklamfilmerna för Childhood som togs fram i julkampanjen som bidrog med dryg sju miljoner kronor."
Som en sorts bonus ger jag er också 3 snabba frågor med drottning Silvia:
"Storbutik eller närbutiken?
- Det beror på inköpslistan.
Snabbmat eller långkok?
- Varken eller. Bra råvaror är det viktigaste, då kan man laga mycket gott väldigt enkelt.
Bjuda på mat eller bli bjuden själv?
- Det är väldigt trevligt att bli bjuden av min man."
24.5.09
Zaida Catalán
Jag har förstått att det tydligen är dags att outa hur man kommer rösta i EU-parlamentsvalet och jag kan meddela att min röst kommer tillfalla miljöpartiet. Det har varit en enormt hård beslutsprocess som i slutändan avgjordes på att jag är lite kär i Zaida Catalán i Gustav Fridolins väldigt tveksamma frånvaro.
Janne Josefssons bitch
Skrattkavalkaden debatt är slut för säsongen och Janne Josefsson gjorde i torsdags sin sista programledarinsats för produktionen. Nu jag tänker jag ställa den obehagliga frågan som jag vet alla går och trycker på: vad händer nu med Axel Gordh Humlesjö?
Om någon vet kan ni ju höra av er.
Om någon vet kan ni ju höra av er.
21.5.09
Faust
Mina trevande försök att utveckla min förmåga inom de visuella konsterna har lett till att jag febrilt letar genvägar till skicklighet. Om man någon gång ska göra en deal med djävulen så är det väl ändå nu. Jag ser dock några mindre organisatoriska problem med detta.Först och främst, hur får man tag i djävulen? Jag tycker mig ha prövat det mesta. Jag har sagt tokiga namn tre gånger i snabb efterföljd (Lucifer, Belsebub, Leviathan, Mefistofeles, Iblis, Hin håle, Baal, Mammon osv.), jag har sökt på hitta.se (det enda jag fick fram var något jag antar är någon sorts konkursbelagd presentbutik), jag har till och med försökt lyssna på Black metal, även detta utan framgång.
Eftersom jag antar att djävulen är något av en attention-whore tror jag inte att detta kommer vara något större problem i längden. Djävulen kommer helt enkelt, vid sin dagliga googling av sitt eget namn, hitta detta blogginlägg och kontakta mig via någon form av smådjävul, borgare eller betongsosse på orten.
När jag sedan ska skriva kontrakt lyder djävulen under affärspraxis eller är det lagar av en mer kosmisk natur jag måste ha i åtanke? Var träffas vi? Vem betalar för maten?
Ja, ni förstår ju själva vilket schå det är med att vara spirande ung artist inom de visuella konsterna. Nu måste jag fortsätta rita asymmetriska pentagram på väggarna.
19.5.09
Fakin' it
Det är ingen direkt hemlighet att min begåvning inte ligger inom de visuella konsterna. Jag kan måla stora enfärgade ytor och på ett ungefär se om linjer är raka men utöver det har jag aldrig utmärkt mig.
Jag tänker mig att det i längden är dumt att lägga alla ägg i en korg och därför börjar jag nu diskret möblera om i hönsgården. Alla är vi barn i början och därför ger jag mig först i kamp med den bespottade genren fan-art. Nedan har jag avbildat Simon och Garfunkel. Bilden ser bäst ut om man släcker lyset och tittar på den från ett väldigt långt avstånd.
Kritik och tips tas gärna emot!
Jag tänker mig att det i längden är dumt att lägga alla ägg i en korg och därför börjar jag nu diskret möblera om i hönsgården. Alla är vi barn i början och därför ger jag mig först i kamp med den bespottade genren fan-art. Nedan har jag avbildat Simon och Garfunkel. Bilden ser bäst ut om man släcker lyset och tittar på den från ett väldigt långt avstånd.
Kritik och tips tas gärna emot!
15.5.09
Systrilogi
Jag håller på att spökskriva en trilogi matböcker åt min syster. Den första delen i hennes (mitt) opus kommer heta Laga mat utan att vara där och kommer vara en odyssé bland fastbränd pasta. Uppföljarens självklara titel är Mikrovågor och mat - den smaskiga myten och kommer bland annat avslöja nya innovativa användningar av köksmaskinen #1. Den tredje och avslutande delen knyter ihop säcken i och med Prokrastination - konsten att bli bjuden på mat vilken egentligen gör de tidigare delarna i serien sorgligt utdaterade.
Första delen i min systers trilogi är planerad för höstrelease 09.
Första delen i min systers trilogi är planerad för höstrelease 09.
14.5.09
Drar mitt strå till stacken
Jag satt just och okynnesgooglade och kunde inte undgå att märka att man inte får fram några exakta träffar när man söker på "Per Gessle är en bitch." Nu får man det.
12.5.09
Schampo mot fett hår
Idag skickade jag ett mail till företaget Kunskap & Kompetens (K&K) angående deras reklamannons i dagens Norra Västerboten. Mailet och annonsen finns bifogade nedan.
10.5.09
Dogmatik
Jag gillar systemets matförslag. Ni vet den där lilla texten där det står vilken mat som passar till vilken dryck. Det gör livet så mycket enklare när man inte behöver känna smaker och själv uppskatta smaskkombinationer (jag skrev smaskkombinationer).
I synnerhet gillar jag de stora svepande förslagen som t.ex. "passar till husmanskost" eller "serveras till kötträtter." Extra spännande blir det när drycker uttryckligen passar till en bred uppsättning maträtter såsom "husmanskost och oxfilé" Det är inte så att jag tvivlar på att någonting inte skulle passa till raggmunkar och fläsk (det gör nämligen vadsomhelst), det är mer att man därutöver behöver påpeka att det också passar bra till oxfilé som gör att det blir extra löjligt. Varför känner man att just oxfilé bör utmärkas när man buntar ihop både kolja och palt.
Pengar.
Pengar tänker jag i alla fall. Oavsett vilket samhällsskikt man hör till kan det vara skönt att veta att favoritölen passar lika bra till falukorvochmakaroner som till tryffelstuvad bäbis. Det är ett uttryck för det mystiska brödraskapet som finns mellan berusade människor världen över (förutom dem det inte finns mellan).
Själv ansluter jag mig till min far (som är något av en konnässör inom ämnet) och hans ideologi som menar att man inte alls bör hysa några som helst betänkligheter inför att dricka vin till filmjölken.
I synnerhet gillar jag de stora svepande förslagen som t.ex. "passar till husmanskost" eller "serveras till kötträtter." Extra spännande blir det när drycker uttryckligen passar till en bred uppsättning maträtter såsom "husmanskost och oxfilé" Det är inte så att jag tvivlar på att någonting inte skulle passa till raggmunkar och fläsk (det gör nämligen vadsomhelst), det är mer att man därutöver behöver påpeka att det också passar bra till oxfilé som gör att det blir extra löjligt. Varför känner man att just oxfilé bör utmärkas när man buntar ihop både kolja och palt.
Pengar.
Pengar tänker jag i alla fall. Oavsett vilket samhällsskikt man hör till kan det vara skönt att veta att favoritölen passar lika bra till falukorvochmakaroner som till tryffelstuvad bäbis. Det är ett uttryck för det mystiska brödraskapet som finns mellan berusade människor världen över (förutom dem det inte finns mellan).
Själv ansluter jag mig till min far (som är något av en konnässör inom ämnet) och hans ideologi som menar att man inte alls bör hysa några som helst betänkligheter inför att dricka vin till filmjölken.
9.5.09
Om jag var kvinna
skulle jag vara Ellen DeGeneres. Jag skulle vara rolig och underskattad, kontroversiell och PK, homosexuell och heteronormativ. Jag skulle vara gift med Portia De Rossi och ha dejtat Anne Heche, vara trevlig och måsta dansa för jämnan, leda galor och skänka bort skit.Om jag var kvinna skulle jag ändå vara Ellen DeGeneres.
7.5.09
Super Power Shaving
Jag köpte nyligen en ny rakapparat/trimmer. Det är inte en särskilt bra maskin utan den gör på sin höjd ett hyfsat jobb, en omständighet jag är oerhört nöjd med. Jag tilltalas av det faktum att hur länge man än rakar sig kan man aldrig bli mer än halvfärdig.
Andra spännande halvfärdiga saker utöver mitt skägg:
Franz Kafka
Andra spännande halvfärdiga saker utöver mitt skägg:
Franz Kafka5.5.09
Comic Sans
Familjen har nyligen förnyat prenumerationen på Kyrkans Tidning. Detta främst för att man på köpet också fick Jonas Gardells Om Jesus men också för att det kanske är landets bästa tidning gällande teologi, tro och livsåskådningsfrågor. Om inte teologi är det roligaste man vet så finns det ju alltid mer eller mindre humororienterade alternativ att tillgå.
Ikväll uppdaterade jag mig lite snabbt om vad som hänt med Jesus&CO sen sist. Jag passade också på att läsa på lite om Jesusmanifestationen som hölls i Stockholm i slutet av förra veckan. Den här gången fastnade jag dock inte vid den helfestliga stygruppen och guds eventuella syfte med denna. Nej, den här gången fastnade jag vid en fråga som gäckat mig under nästan hela mitt liv: Vad är det egentligen med frikyrkor och Comic Sans?
Vad är det som gör att frekvensen av Office-paket med Comic Sans som förinställt första typsnitt ökar i frikyrkotäta områden? Vilka bibelord stödjer man sig mot i användet?
För visst är det väl så att det är lite väl mycket Comic Sans? I den statskyrka jag är uppvuxen i har jag naturligtvis också varit exponerad för detta tokiga typsnitt, men utifrån sett tycker jag att frekvensen verkar vara högre i frikyrkokretsar.
När man börjar forska i det hela kommer man dock ganska snabbt fram till att kopplingen inte behöver vara särskilt långsökt. Tanken om en informell och avslappnad ordbild går ju väldigt bra ihop med pietistiska tankegångar.
Som en hängiven efterföljare av Jöns Jakob Berzelius läror tänker jag i fortsättningen uteslutande skriva i form av grundämnesbeteckningar (alternativt Wing dings).
Ikväll uppdaterade jag mig lite snabbt om vad som hänt med Jesus&CO sen sist. Jag passade också på att läsa på lite om Jesusmanifestationen som hölls i Stockholm i slutet av förra veckan. Den här gången fastnade jag dock inte vid den helfestliga stygruppen och guds eventuella syfte med denna. Nej, den här gången fastnade jag vid en fråga som gäckat mig under nästan hela mitt liv: Vad är det egentligen med frikyrkor och Comic Sans?
Vad är det som gör att frekvensen av Office-paket med Comic Sans som förinställt första typsnitt ökar i frikyrkotäta områden? Vilka bibelord stödjer man sig mot i användet?
För visst är det väl så att det är lite väl mycket Comic Sans? I den statskyrka jag är uppvuxen i har jag naturligtvis också varit exponerad för detta tokiga typsnitt, men utifrån sett tycker jag att frekvensen verkar vara högre i frikyrkokretsar.När man börjar forska i det hela kommer man dock ganska snabbt fram till att kopplingen inte behöver vara särskilt långsökt. Tanken om en informell och avslappnad ordbild går ju väldigt bra ihop med pietistiska tankegångar.
Som en hängiven efterföljare av Jöns Jakob Berzelius läror tänker jag i fortsättningen uteslutande skriva i form av grundämnesbeteckningar (alternativt Wing dings).
4.5.09
Hjälmtävling
Okej gänget, se till att ni sitter ner när ni får höra det här. Lilla sportspegeln har dragit igång vårens stora hjälmtävling! Jo, det är sant! Allt du behöver göra är att rita din allra finaste cykelhjälm och skicka in teckningen till Lilla sportspegeln så är du med och tävlar!
Här är mitt tävlingsbidrag
Skicka ditt bidrag hit:
Lilla Sportspegeln
10900 Stockholm
Här är mitt tävlingsbidrag
Skicka ditt bidrag hit:
Lilla Sportspegeln
10900 Stockholm
2.5.09
Att bygga en dinosauriegrotta
Som utlovat tänker jag här göra en kort genomgång av några saker att tänka på när man bygger en dinosauriegrotta.
Först och främst, vad är en dinosauriegrotta egentligen? Jag visste själv inte så jag löste mitt problem på samma sätt som min generation i framtiden kommer försöka lösa allt från ekvationer till miljökatastrofer, jag bildgooglade. Mina undersökningar gav till att började med konflikterande uppgifter.
Bilden till höger ska föreställa en dinosauriegrotta, om än en simplistisk sådan. Jag vet dock inte om jag är beredd att godta detta som en dinosauriegrotta av två huvudsakliga anledningar. Ett: jag misstänker att djuren avbildade (lejon, elefant och noshörning) inte vistas i samma habitat vilket gör att jag tvekar på bildens egentliga autencitet. Två: själva grottan verkar vara ett bord som är översvept med någon form av duk vilket får mig att tro att antingen är dinosauriegrottor riktigt lama eller så är bilden en snedvriden framställning av en dinosauriegrotta.
Nästa bild verkar mer lovande då den faktiskt innehåller något som liknar en riktig grotta.
Jag tror att bilden till vänster ger en riktigare bild av en dinosauriegrotta av några olika anledningar. Först och främst innehåller bilden en mängd oregelbunden sten i något som för mitt otränade öga liknar en grottformation. Vidare står det några oerhört tråkiga killar på bilden och verkar smått exhalterade, och som vi alla har lärt oss av TV-serien Vänner så är det i huvudsak tråkiga män i yngre trettioårsåldern som jobbar med dinosaurier. Till sist så känns källan i detta fall mer tillförlitlig än i det föregående fallet. Denna bild är tagen från ett faktiskt universitet medan jag stal den andra från Tibro-kommuns hemsida.
Vi kan alltså konstatera att en dinosauriegrotta med största sannolikhet är en större stenformation fylld av tråkiga män i yngre trettioårsåldern. Detta konstaterande gör att jag ställer mig tveksam till själva byggandet av en dinosauriegrotta. Sten är jobbigt att flytta och tråkiga män i yngre trettioårsåldern är ganska dryga. Följaktligen menar jag att om man på allvar får för sig att bygga en dinosauriegrotta borde man söka hjälp snarast.
Först och främst, vad är en dinosauriegrotta egentligen? Jag visste själv inte så jag löste mitt problem på samma sätt som min generation i framtiden kommer försöka lösa allt från ekvationer till miljökatastrofer, jag bildgooglade. Mina undersökningar gav till att började med konflikterande uppgifter.
Bilden till höger ska föreställa en dinosauriegrotta, om än en simplistisk sådan. Jag vet dock inte om jag är beredd att godta detta som en dinosauriegrotta av två huvudsakliga anledningar. Ett: jag misstänker att djuren avbildade (lejon, elefant och noshörning) inte vistas i samma habitat vilket gör att jag tvekar på bildens egentliga autencitet. Två: själva grottan verkar vara ett bord som är översvept med någon form av duk vilket får mig att tro att antingen är dinosauriegrottor riktigt lama eller så är bilden en snedvriden framställning av en dinosauriegrotta.Nästa bild verkar mer lovande då den faktiskt innehåller något som liknar en riktig grotta.
Jag tror att bilden till vänster ger en riktigare bild av en dinosauriegrotta av några olika anledningar. Först och främst innehåller bilden en mängd oregelbunden sten i något som för mitt otränade öga liknar en grottformation. Vidare står det några oerhört tråkiga killar på bilden och verkar smått exhalterade, och som vi alla har lärt oss av TV-serien Vänner så är det i huvudsak tråkiga män i yngre trettioårsåldern som jobbar med dinosaurier. Till sist så känns källan i detta fall mer tillförlitlig än i det föregående fallet. Denna bild är tagen från ett faktiskt universitet medan jag stal den andra från Tibro-kommuns hemsida.Vi kan alltså konstatera att en dinosauriegrotta med största sannolikhet är en större stenformation fylld av tråkiga män i yngre trettioårsåldern. Detta konstaterande gör att jag ställer mig tveksam till själva byggandet av en dinosauriegrotta. Sten är jobbigt att flytta och tråkiga män i yngre trettioårsåldern är ganska dryga. Följaktligen menar jag att om man på allvar får för sig att bygga en dinosauriegrotta borde man söka hjälp snarast.
28.4.09
Jag ska bli en bättre vän
Jag vet att jag flamsar runt ofattbart mycket på den här bloggen. Jag är medveten om att jag använder värdefullt internetutrymme i onödan. Jag vet att jag inte ger er det ni vill ha.
Jag vill säga förlåt. Till alla er som är arga, oroade eller märkligt upphetsade vill jag säga förlåt. Alla ni som blir frustrerade, besvikna och ledsna för att ni tycker att den verklige Hugo gäckar er, jag är ledsen. Åt alla er som tänker "det hjälper inte hur mycket jag än klickar, jag får aldrig upp något med substans," jag ska bättra mig.
Jag ska ge er det ni vill ha, och det är som vi alla vet dinosaurier.
En typisk dinosaurie
Först och främst skäms jag gentemot trogna läsare eftersom jag inte har litat nog mycket på er för att våga dela med mig av mina tankar kring dinosaurier och dinosaurierelaterade ämnen. Jag är också uppriktigt ledsen att jag inte kunnat tillgodose dem som vänt sig till google för att få veta hur man ska gå till väga för att "bygga en dinosauriegrotta" och följaktligen blivit hänvisade till mig. Allt jag kan säga är att jag ska bli en bättre vän.
Jag vill säga förlåt. Till alla er som är arga, oroade eller märkligt upphetsade vill jag säga förlåt. Alla ni som blir frustrerade, besvikna och ledsna för att ni tycker att den verklige Hugo gäckar er, jag är ledsen. Åt alla er som tänker "det hjälper inte hur mycket jag än klickar, jag får aldrig upp något med substans," jag ska bättra mig.
Jag ska ge er det ni vill ha, och det är som vi alla vet dinosaurier.
En typisk dinosaurie26.4.09
Swedicana
Jag har som så många andra ett komplicerat förhållande till americana. Jag älskar tanken på amerikanska truckerhak, muskelbilar och äppelpaj samtidigt som jag hatar allt det de står för. Trots denna ambivalens besitter dessa ting en dragningskraft som är svår att förneka.
Sverige är ett land som är i princip helt förskonat från allt som ens påminner om klassisk americanas ikonsstatus. Detta faktum beror inte bara på att vi i drömmaskinens ögon är små bitches men också på att vi de facto inte har presenterat något riktigt bra. Den svenska synden? Lite utdaterad. Naturen? Halva Sverige vet inte ens hur den ser ut. Dalahästar? Nigga, please.
Häromdagen när jag tillsammans med min kusin spelade flaggbaseball (baseball med en flaggpinne som slagträ) reflekterade jag över att vi behöver ju inte ha det så här. Allt handlar som bekant om marknadsföring, och vi har ju faktiskt saker att marknadsföra.
Björn Skifs till exempel. Honom kan vi marknadsföra. Han är ju som
bekant en av världens bäst bevarade människor. Dessutom är han relativt fotogenique på det där lite fulsnygga sättet, ungefär som en ung Matt Dillon. Men framförallt består hans egentliga kvalité i att han aldrig riktigt lyckas med det han tar sig för. USA-lanseringar, komiker- eller skådespelarkarriär, Björn Skifs når aldrig riktigt fram och det är kanske det som gör honom till Sveriges bästa kändis.
Neutraliteten är vi ju inte ensamma om men Schweiz, som jag räknar som den största utmanaren, har ju fullt upp med klockor, banker och choklad. Ett så litet land skulle inte ha tid att dessutom vara med i en huggsexa om neutraliteten.
En inneboende svårighet med neutraliteten är hur man förpackar den. Här tänker jag att man skulle kunna åka snålskjuts på Hollywood och göra en sorts rip-off på The Neutral planet från Futurama. Måla ett par dalahästar grå osv.
Systembolaget har det mesta som behövs för att bli en popkulturell pelare: en rättfram igenkännbar logga, enhetlig interiör och alkohol i mängder.
Som skarpögda läsare lagt märke till bär alla dessa saker på ett sorts inneboende förlorarvärde som jag tänker mig skulle kunna bli ett oerhört starkt varumärke. Ungefär som den ständige fjärdeplatsaren som ser lite konstig ut, alltid hamnar just utanför pallen men som alla ändå tycker väldigt bra om.
Antingen det eller så håller vi oss bara till americana. Om jag någonsin skulle ramla i något konstigt rockabillyträsk har ni min fulla tillåtelse att örfila mig hårt och spola brylcrèmen ur håret på mig.
Sverige är ett land som är i princip helt förskonat från allt som ens påminner om klassisk americanas ikonsstatus. Detta faktum beror inte bara på att vi i drömmaskinens ögon är små bitches men också på att vi de facto inte har presenterat något riktigt bra. Den svenska synden? Lite utdaterad. Naturen? Halva Sverige vet inte ens hur den ser ut. Dalahästar? Nigga, please.
Häromdagen när jag tillsammans med min kusin spelade flaggbaseball (baseball med en flaggpinne som slagträ) reflekterade jag över att vi behöver ju inte ha det så här. Allt handlar som bekant om marknadsföring, och vi har ju faktiskt saker att marknadsföra.
Björn Skifs till exempel. Honom kan vi marknadsföra. Han är ju som
bekant en av världens bäst bevarade människor. Dessutom är han relativt fotogenique på det där lite fulsnygga sättet, ungefär som en ung Matt Dillon. Men framförallt består hans egentliga kvalité i att han aldrig riktigt lyckas med det han tar sig för. USA-lanseringar, komiker- eller skådespelarkarriär, Björn Skifs når aldrig riktigt fram och det är kanske det som gör honom till Sveriges bästa kändis.Neutraliteten är vi ju inte ensamma om men Schweiz, som jag räknar som den största utmanaren, har ju fullt upp med klockor, banker och choklad. Ett så litet land skulle inte ha tid att dessutom vara med i en huggsexa om neutraliteten.
En inneboende svårighet med neutraliteten är hur man förpackar den. Här tänker jag att man skulle kunna åka snålskjuts på Hollywood och göra en sorts rip-off på The Neutral planet från Futurama. Måla ett par dalahästar grå osv.Systembolaget har det mesta som behövs för att bli en popkulturell pelare: en rättfram igenkännbar logga, enhetlig interiör och alkohol i mängder.
Som skarpögda läsare lagt märke till bär alla dessa saker på ett sorts inneboende förlorarvärde som jag tänker mig skulle kunna bli ett oerhört starkt varumärke. Ungefär som den ständige fjärdeplatsaren som ser lite konstig ut, alltid hamnar just utanför pallen men som alla ändå tycker väldigt bra om.
Antingen det eller så håller vi oss bara till americana. Om jag någonsin skulle ramla i något konstigt rockabillyträsk har ni min fulla tillåtelse att örfila mig hårt och spola brylcrèmen ur håret på mig.
25.4.09
Ett kort tillkännagivande
Jag börjar idag, på inrådan av internet, recensera mina vänner. Recensionsförfarandet kommer att gå i alfabetisk ordning och jag kommer inte spendera mer än fem minuter per person. I enlighet med offentlighetsprincipen kommer det gå att begära ut handlingarna mot en mindre avgift.
Medan ni väntar på att bli recenserade kan ni gå in på 365saker.se och recensera olika saker hejvilt. Eller som Jack sa när han såg sidan: "Du måste verkligen skaffa ett jobb." Pluspoäng för ärlighet, minuspoäng för brutalitet.
Medan ni väntar på att bli recenserade kan ni gå in på 365saker.se och recensera olika saker hejvilt. Eller som Jack sa när han såg sidan: "Du måste verkligen skaffa ett jobb." Pluspoäng för ärlighet, minuspoäng för brutalitet.
23.4.09
Mrs. Ena Gonzalez
De sista veckorna har jag fått en mängd mail från en Mrs. Ena Gonzalez. Fru Gonzales verkar vara en genomtrevlig kvinna som gång på gång meddelar att jag vunnit i ett lotteri jag inte visste att jag var med i, vilket ju alltid är en trevlig överraskning när man är i starkt behov av lite pengar.
Trots Enas genomtrevlighet har jag inte mottagit mina vinstpengar (250. 000 USD) fast än jag flera gånger skickat henne både min adress och kontokortsnummer. Det har nästan gått så långt att jag funderar på om jag måste åka ända till Tijuana, Mexiko för att inkassera. Är det någon som är bekant med förhavanden av detta slag kan ni ju lämna en kommentar och förklara för en lotto-noob. Det vore ju synd att skicka lotteriinspektionen på en så trevlig kvinna.
Trots Enas genomtrevlighet har jag inte mottagit mina vinstpengar (250. 000 USD) fast än jag flera gånger skickat henne både min adress och kontokortsnummer. Det har nästan gått så långt att jag funderar på om jag måste åka ända till Tijuana, Mexiko för att inkassera. Är det någon som är bekant med förhavanden av detta slag kan ni ju lämna en kommentar och förklara för en lotto-noob. Det vore ju synd att skicka lotteriinspektionen på en så trevlig kvinna.
22.4.09
Far far away...
Häromdagen gick jag igenom några gamla foton och hittade den här godbiten från den där gången då jag och mina syskon var på månen.
21.4.09
Bloggtävling
Jag har förstått att en av förutsättningarna för att behålla läsare på en blogg är att med jämna mellanrum utlysa bloggtävlingar. Därför tillkännager jag nu den första återkommande Pining for the fjords-olympiaden.
Som namnet antyder så kommer tidsperioden för denna tävling sträcka sig över de kommande fyra åren från och med idag. Förstapriset kommer vara en betald bussbiljett till närmsta fjord sett från vinnarens folkbokförda huvudort. Andra och tredje pris kommer inte på fråga eftersom vi på den här bloggen inte belönar förlorare. Nu till pudelns kärna!
Pining for the fjords-olympiaden har till skillnad från töntiga olympiader bara en gren, denna kallar jag Linje-100. Nedan följer en kort förklaring av vad tävlingen går ut på.
För att vinna Linje 100 krävs det att tävlingsdeltagaren streakar mellan två hållplatser på en av Norrlandskustens dubbeldäckarbussar som trafikerar linje 100. Efter utförd streaking ska den tävlande sätta sig ner och åka med minst en hållplats till. Streakingen skall i maklig eller hysterisk takt utföras i övervåningens mittgång och dokumenteras i form av rörliga bilder. Filmen ska sedan läggas ut på youtube tillsammans med kontaktuppgifter för bruk vid eventuell vinst. Efter fyra år utses vinnaren av en enväldig jury.
Eventuella frågor, funderingar och youtube-adresser hänvisas till kommentaravdelningen på denna blogg.
Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Vinnaren utses av en jury bestående av medarbetare hos Still pining for the fjords. Juryns beslut kan inte överklagas. Om juryn misstänker att tävlingen på något sätt manipulerats kan denna diskvalificera deltagare och konfiskera alla deras eventuella underbyxor.
Som namnet antyder så kommer tidsperioden för denna tävling sträcka sig över de kommande fyra åren från och med idag. Förstapriset kommer vara en betald bussbiljett till närmsta fjord sett från vinnarens folkbokförda huvudort. Andra och tredje pris kommer inte på fråga eftersom vi på den här bloggen inte belönar förlorare. Nu till pudelns kärna!
Pining for the fjords-olympiaden har till skillnad från töntiga olympiader bara en gren, denna kallar jag Linje-100. Nedan följer en kort förklaring av vad tävlingen går ut på.
För att vinna Linje 100 krävs det att tävlingsdeltagaren streakar mellan två hållplatser på en av Norrlandskustens dubbeldäckarbussar som trafikerar linje 100. Efter utförd streaking ska den tävlande sätta sig ner och åka med minst en hållplats till. Streakingen skall i maklig eller hysterisk takt utföras i övervåningens mittgång och dokumenteras i form av rörliga bilder. Filmen ska sedan läggas ut på youtube tillsammans med kontaktuppgifter för bruk vid eventuell vinst. Efter fyra år utses vinnaren av en enväldig jury.
Eventuella frågor, funderingar och youtube-adresser hänvisas till kommentaravdelningen på denna blogg.
Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Vinnaren utses av en jury bestående av medarbetare hos Still pining for the fjords. Juryns beslut kan inte överklagas. Om juryn misstänker att tävlingen på något sätt manipulerats kan denna diskvalificera deltagare och konfiskera alla deras eventuella underbyxor.
19.4.09
Goodwill hunting
Trogna twitterläsare har lagt märke till att jag efter många om och men, än en gång, gått med i JAK-banken. JAK-banken är en god sak som förtjänar ett bra blogginlägg skrivet av någon annan, jag har redan gått vidare mot nya äventyr.
Mer specifikt funderar jag på att engagera mig i någon eller några organisationer, men nu tar det emot lite grann. Jag menar, jag har redan använt en ganska stor del av min välvilja till att gå med i JAK, nu känner jag att jag behöver någon form av materiellt incitament för att engagera mig vidare.
RFSU är en av de organisationer jag överväger att inblanda mig i. Nu vill jag helt enkelt ställa frågan "what's in it for me", d.v.s. förutom tidningen "Ottar" fyra gånger om året. Jag tänker mig att det vore rimligt om jag t.ex. skulle erbjudas välja mellan en årsförbrukning av tampongen "Ellen", tio liter glidmedel eller minivibratorn "Minsk" i utbyte mot mitt medlemskap.
Vidare har jag en tanke om att någon miljö-/djurrättsorganisation skulle kunna skänka mig en mink eller en attraktiv bit land. Skulle inget av dessa alternativ fungera kan jag tänka mig en kompromiss i form av en större ormbunke. Slutligen väntar jag mig att PRO ska höra av sig med ett erbjudande om en hörapparat eller lösgom. Vi får väl se vem som bjuder högst.
Mer specifikt funderar jag på att engagera mig i någon eller några organisationer, men nu tar det emot lite grann. Jag menar, jag har redan använt en ganska stor del av min välvilja till att gå med i JAK, nu känner jag att jag behöver någon form av materiellt incitament för att engagera mig vidare.
RFSU är en av de organisationer jag överväger att inblanda mig i. Nu vill jag helt enkelt ställa frågan "what's in it for me", d.v.s. förutom tidningen "Ottar" fyra gånger om året. Jag tänker mig att det vore rimligt om jag t.ex. skulle erbjudas välja mellan en årsförbrukning av tampongen "Ellen", tio liter glidmedel eller minivibratorn "Minsk" i utbyte mot mitt medlemskap.
Vidare har jag en tanke om att någon miljö-/djurrättsorganisation skulle kunna skänka mig en mink eller en attraktiv bit land. Skulle inget av dessa alternativ fungera kan jag tänka mig en kompromiss i form av en större ormbunke. Slutligen väntar jag mig att PRO ska höra av sig med ett erbjudande om en hörapparat eller lösgom. Vi får väl se vem som bjuder högst.
14.4.09
Lågkultur
Några säkra tecken på att det är lågkonjunktur:
- Markoolio har jobb. Huruvida det är ett jobb eller en arbetsmarknadspolitisk åtgärd att stå bredvid Tobbe Trollkarl och grymta förtäljer inte historien.
- Johannes Brost får synas på TV. Jag vet inte ens i vilket sammanhang jag har sett honom, men bara det faktum att han syns är oroväckande.
- Uppföljare galore! a'la Harry Potter 7 del ett och två. Själv snickrar jag på "Brott och Straff 2: Raskolnikovs hämnd."
- Game shows galore! och Bert Karlsson uttrycker sitt stöd för sverigedemokraterna.
12.4.09
Dolda budskap
Trogna läsare vet att jag är så pass white bread att jag sällan handlar någon annanstans än ICA Maxi. Igår handlade jag dock på Willy:s [sic]. Varje gång jag handlar där är som ett mindre äventyr, så också igår.
Inte nog med att jag höll på att köpa med mig en femkilosförpackning fefferoni men jag återbekantade mig också med den självutnämnda måltidsersättningen Skånepepparkakor. Insnöad norrlänning som jag är har jag väldigt dålig koll på vad som egentligen särskiljer de skånska pepparkakorna från de "vanliga", jag orkar inte heller googla upp det. Vad man dock kan konstatera utifrån förpackningen är att skånepepparkakor (enligt utsago) är en utmärkt måltid som går att äta morgon, middag, kväll. Min slutsats blir följaktligen att skåningarna är ett synnerligen undernärt folk.
Vad man också kan konstatera utifrån förpackningen att Skånepepparkakor har vunnit utmärkelsen "Mest omotiverade användning av fallossymbol någonsin." I det nedre högra hörnet har någon designer räknat ut att en uppochnervänd bild av en penis med tillhörande skrotum kommer sälja pepparkakor som smör. Allvarligt, jag kommer från Skellefteå och inte ens "Lyftet" på Möjligheternas torg lider av en sådan brist på subtilitet. Don't even get me started on the stork.
Inte nog med att jag höll på att köpa med mig en femkilosförpackning fefferoni men jag återbekantade mig också med den självutnämnda måltidsersättningen Skånepepparkakor. Insnöad norrlänning som jag är har jag väldigt dålig koll på vad som egentligen särskiljer de skånska pepparkakorna från de "vanliga", jag orkar inte heller googla upp det. Vad man dock kan konstatera utifrån förpackningen är att skånepepparkakor (enligt utsago) är en utmärkt måltid som går att äta morgon, middag, kväll. Min slutsats blir följaktligen att skåningarna är ett synnerligen undernärt folk.
Vad man också kan konstatera utifrån förpackningen att Skånepepparkakor har vunnit utmärkelsen "Mest omotiverade användning av fallossymbol någonsin." I det nedre högra hörnet har någon designer räknat ut att en uppochnervänd bild av en penis med tillhörande skrotum kommer sälja pepparkakor som smör. Allvarligt, jag kommer från Skellefteå och inte ens "Lyftet" på Möjligheternas torg lider av en sådan brist på subtilitet. Don't even get me started on the stork.
11.4.09
STUG-LIFE
Som en slags hommage till min gamle vän Tupac tänker jag skaffa mig en tatuering för att kommemorera början på mitt nya liv. Mitt STUG-LIFE.
Ja, jag har flyttat ut i en stuga i skogen vilket kommer vara den perfekta grogrunden för att utveckla mina tendenser till skogstokighet, det kommer också vara den perfekta miljön för STUG-LIFE.
Bland de olika former av romantik som jag i Pacs ära kommer odla märks våldsromantik, alkoholromantik, drogromantik, kriminalromantik, sexromantik, dödsromantik, musikromantik, svart panterromantik, kalifornienromantik och historieromantik. Hjärtligt välkomna till stugan i skogen!
Ja, jag har flyttat ut i en stuga i skogen vilket kommer vara den perfekta grogrunden för att utveckla mina tendenser till skogstokighet, det kommer också vara den perfekta miljön för STUG-LIFE.
Bland de olika former av romantik som jag i Pacs ära kommer odla märks våldsromantik, alkoholromantik, drogromantik, kriminalromantik, sexromantik, dödsromantik, musikromantik, svart panterromantik, kalifornienromantik och historieromantik. Hjärtligt välkomna till stugan i skogen!
8.4.09
Nate Dogg är en bitch
Min syster menar att artister som ständigt sjunger refränger på hiphop-låtar bör tituleras som "bitches". Detta för att de ständigt får ta låtens mesiga roll, sällan sjunga annat än refränger och helt enkelt agera bitch åt den hårda rapparen som huserar på verserna. Jag är i sakfråga beredd att hålla med henne i denna analys.Bitcharnas bitch är dock Nate Dogg. Nate Dogg har trots tre år i marinkåren, ett rigoröst haschrökande (med två tillhörande strokes) och en närmast ohotad förmåga att med smörig röst objektifiera kvinnor aldrig lyckats tvätta bort stämpeln som hiphop-världens största bitch.
Nate Dogg har alltid varit den där snubben du ofta hör men aldrig riktigt vet vem han är eller vad han gör på söndagar (mån-lör: objektifierar kvinnor). Nates relativa anonymitet ligger just i att hans huvudsakliga uppgift är att komma in på refrängen och tala om vad han gör fredag till lördag, sen är det inte mycket mer med det. Han framställs helt enkelt som en förhållandevis ytlig bitch.
Nate Dogg tycks dock vara nöjd med nischen han har gömt sig i de senaste 20 åren och han rör sig sällan utanför sin comfort-zone av bitches, blunts och smörsång. En sak är dock säker "Nobody Does It Better".
Andra kända bitches:
Akon
Pharrell Williams
Per Gessle
7.4.09
5.4.09
Mondegreens del 2
Snabbspolar man fram ett par år hade min musiksmak så smått börjat expandera bort från hip hopens heteronormativa fetischer. Toleransen i den nu lite större närmiljön hade nu sträckt sig till att man till och med kunde lyssna på ett band sprängfyllt till bredden av homosexualitet utan att bli utsatt för lynchning (utom i idrottsliga sammanhang).
Stephin Merrit och Magnetic fields är kanske allt som hockeyspelande oljeriggssvetsare världen över drömmer homoerotiska mardrömmar om. Och deras låt "I thought you were my boyfriend" är troligtvis allt för ofta bakgrundsmusiken till dessa våta drömmar.
Kan man klandra dem för att vara rädda? I låten går en del av refrängen:
"Love or not, I've always got ten guys on whom I can depend.
And if you're not mine, one less is nine, get wise,
I thought you were my boyfriend."
Mitt undermedvetna tog dock ut svängarna lite extra och jag sjöng under en lång tid:
"Love or not, I've always got ten guys under my candypants."
Det låter ju dock precis som att Merrit sjunger candypants, lyssna själv. Än en gång tycker jag att min version är bättre och troligtvis hundra gånger mer skrämmande för män som tycker att Eddie Meduza borde helgonförklaras.
Stephin Merrit och Magnetic fields är kanske allt som hockeyspelande oljeriggssvetsare världen över drömmer homoerotiska mardrömmar om. Och deras låt "I thought you were my boyfriend" är troligtvis allt för ofta bakgrundsmusiken till dessa våta drömmar.
Kan man klandra dem för att vara rädda? I låten går en del av refrängen:
"Love or not, I've always got ten guys on whom I can depend.
And if you're not mine, one less is nine, get wise,
I thought you were my boyfriend."
Mitt undermedvetna tog dock ut svängarna lite extra och jag sjöng under en lång tid:
"Love or not, I've always got ten guys under my candypants."
Det låter ju dock precis som att Merrit sjunger candypants, lyssna själv. Än en gång tycker jag att min version är bättre och troligtvis hundra gånger mer skrämmande för män som tycker att Eddie Meduza borde helgonförklaras.
2.4.09
Okunnighet är styrka
Jag har tidigare spekulerat i Anders Borgs hemliga identiteter. Lite sent har jag nu uppmärksammat att några fler av de personer jag hatar allra mest med största sannolikhet gömmer sig i en och samma kropp.
Uppifrån: Jan Björklund
Sven Otto Littorin
Satan
Uppifrån: Jan BjörklundSven Otto Littorin
Satan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
