Det roliga börjar redan innan man kommit fram. Arbetsförmedlingen i Skellefteå öppnar kl. 10.00. Bussen från Östanbäck går ungefär 08.00. Den tar inte två timmar på sig att komma fram.
Morgnarna i Skellefteå är minst sagt kalla och då talar jag inte främst om den tjugogradiga kylan.
Läsare som hängt med sedan min förra inkarnation är bekanta med konceptet "sköna killar". I norrland går saker och ting av naturliga skäl i sin egen lilla lugna takt och den oheliga kombinationen av munktröjor och sköna killar har inte riktigt hunnit förankras här ännu. Inom några år kan vi dock räkna med att utbyta plattityder med killar som har frisyrer som män vill ha (Läs: vad än David Beckham råkar ha på huvudet). Tills dess får vi arbetslösa i norr hålla till godo med detta alldeles speciella recept:
Resultatet är inte alls upphetsande.
Kommunikationer i Västerbotten är som sagt av det segare slaget, detta får som direkt konsekvens att det är väldigt naivt att tro att mail ska nå fram någonstans om man skickar dem till arbetsförmedlingens adress. Telefoner är också svåropererade maskiner och i första hand bör de undvikas.
Sammantaget är väl arbetsförmedlingen i Skellefteå som alla andra ställen i världen just nu, ungefär som det står i brevet jag fick av Sven Otto Littorin "Vill du ha ett jobb är du troligtvis på fel ställe, var du än är. Dessutom är du troligtvis en liten bitch."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar