Arbetsergonomi

Eftersom jag nuförtiden spenderar alldeles för mycket tid på arbetsförnedringen så har jag ett eller två ord att säga om min arbetsmiljö.

Först och främst är arbetsförmedlingen inte ett ställe som är designat för att man ska spendera en ansenlig mängd tid där. Arbetsförmedlingen vill av till synes självklara skäl inte ha en massa omkringskräpande människor där. Detta löser man på en mängd olika sätt; man gömmer folk i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, man tvingar folk till utbildning och i undantagsfall hjälper man människor hitta jobb. Ett annat angreppssätt man anmanat på detta problem är att göra det så obekvämt som möjligt att vara där.

"Kundarbetsplatsen" är ett fenomen som förtjänar multipla C-uppsatser inom såväl kultur- och idéhistoria som design- och rättsvetenskap. De är helt obegripliga. För att optimalt kunna använda en "arbetsplats" ska man paradoxalt nog vara både 155 och 175 cm lång, ha en nacke formad som ett "s" och en medtagen stol. Sedan ska man självklart ha en djupgående fetisch för att trackball.

Alltså seriöst, trackball? Vem gillar, på riktigt, trackball? Det ska jag tala om för er. Jag tror att Patrik Ekwall och Peter Jihde gillar trackball, störiga, jobbiga jävlar till sport"journalister" tycker att det är helt sjukt upphetsande att sitta och fingra på små bollar. Utifrån detta drar jag slutsatserna att förnedringens "kundarbetsplatser" är designade av Patrik Ekwall på fyllan och att AF gärna vill festa med honom och Jihde.

Här kommer twisten:
DET BORDE INTE LÄMNAS UTRYMME FÖR UPPHOV TILL SPEKULATIONER ANGÅENDE JIHDE OCH EKWALLS EVENTUELLA FÖRHÅLLANDE TILL ARBETSFÖRMEDLINGEN! ARBETSFÖRMEDLINGEN HAR ETT VIKTIGT UPPDRAG SOM BORDE TAS PÅ ALLVAR!